Husband Lagmann Birger Pederson Finsta
Born: Cir 1260 - Skedevi, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 3. apr 1327 - Uppsala, , Uppsala län, Sweden
Buried:
Father: Riddar Peder Israelson Finsta
Mother:
Marriage: Cir 1300 - , , Östergötlands län, Sweden
Wife Ingeborg Bengtsdotter Lejon 17546
Born: 1274 - , , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 21. sep 1314 - Uppsala, , Uppsala län, Sweden
Buried:
Father: Riksråd Bengt Magnusson Folkunga
Mother:
Children
1 F Den Heilage Birgtta Birgersdotter 17547
Born: 31. dec 1303 - Finsta, , Uppsala län, Sweden 17548
Christened:
Died: 23. jul 1373 - Rome, , Lazio, Italy
Buried:
Spouse: Lagmann Ulf Gudmarson Lejon
Marr: 1316 - Finsta, , Uppsala län, Sweden 17549
General Notes: Husband - Lagmann Birger Pederson Finsta
Farsætta til Den heilage Birgitta var av den fromme Israel-ætta som forsynte Sverige med både erkebiskopar og kannikar til Uppsala. Ho vart gifta bort berre 13 år gamal. Faren var Birger Person lagmann i Uppland. Han var gift to gonger. Første kona var Kristina Johansdotter og dei hadde sonen Peter Birgerson. Andre kona var Ingeborg Bengtsdotter Lejon og som i mannslina ætta frå Folke digre, ættefar til Folkungeætta. Med Ingeborg hadde han barna: Birgitta (den heilage Birgitta), Katarina som vart gift med Magnus Gudmarson, bror til Birgitta sin mann, Margareta (Märta) som døydde ung, Bengt som heller ikkje vart gamal og Israel som levde 1314 til 1351 og var lagmann i Uppland. Han vart òg herre på Finsta etter faren. Israel var ein av Magnus Erikson sine trugne menn og vart i 1348 utnemnd til "officialis generalis" eller riksforstandar, medan magnus var på krossferd mot russarane. Seinare døydde han på krosstog i Viborg eller Rida. Israel hadde ei dotter Ramborg Israelsdotter. Ho vart gift med enkemann Anund Johansson Lejonansikte. Han var riddar, riksråd og lagmann på Øland. Det er gravstein etter han. Birger var son til "Peter dominius" Israelson som var død før 1280. Han vart kalla "dominius" (=herre) i 1269 og han vert nemnt i 1274. Då var han provsmann på nokre gåvebrev til cistercienserklosteret i Sko. Sonen Birger nemner at farfaren sin, hans farbror Erland, hans bror Lars og "flera andra släktningar var gravlagde i svartbrödernas kyrka i Sigtuna, där ochså Birgers första hustru hade fått sin viloplats". Peter var gift med dotter til "Birger Skänkare" (dominus Birgerus pincerna). Namnet Skjenkar eller munnskjenk kunne tyde på at han hadde ei høg stilling ved hoffet. Ein veit ikkje meir om denne Birger enn at han hadde tre døtrer, frøken (domicella) Ingeborg, Katarina som hadde sonen Peter, og Birgitta(?), frua til Peter Israelson. "Birgitta" kjenner ein eigentleg ikkje namnet på, men ho hadde truleg dette namnet då sonedottera vert kalla dette. Skjenkar-ætta vart halden for ei sers fin ætt, gjevare enn farsætta, Israelsætta. far til Peter var Israel (Andersson) som ein ikkje kjenner noko til anna enn att han hadde barna Peter, Jakob, Erlend og Anders. Far til Israel var Anders til Mohammar. 17550
General Notes: Wife - Ingeborg Bengtsdotter Lejon
Ingeborg tillhörde den s.k. lagmansgrenen inom Bjälboätten (Folkungaätten), som regerat Sverige sedan Birger jarls son Valdemar besteg tronen 1250.
Strax före Birgittas födelse var Ingeborg med om ett skeppsbrott. Många drunknade men hon anropade den heliga Birgitta av Kildare, och hon blev räddad och kunde komma i land oskadd. Nästa natt visade sig en man i skinande kläder för henne och sa att hon blivit räddad för det godas skull. Barnet som hon bar skulle bli något särskilt. När Birgitta sedan föddes blev hon uppkallad efter just detta irländska helgon, kungadottern Brigida, heliga Birgitta av Kildare (453-521). Flera paralleller kan dras mellan henne och Birgitta: de var av hög börd, nekade att gifta sig och grundlade dubbelkloster för både munkar och nunnor. Namnet Birgitta betyder den höga och den stolta.
Sommaren 1314 dog Ingeborg och dottern Birgitta flyttade till sin moster Katarina Bengtsdotter, som bodde på gården Aspanäs i Östergötland.
Källa: Luca Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår
Husband Jarl Birger Bengtson Brosa
Born: Cir 1134 - Bjälbo, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 9. jan 1202 - Skåne, , Värmlands län, Sweden
Buried:
Father: Jarl Bengt Folkeson Snivel
Mother: Ulfhilde Bjørnsdotter
Marriage: Cir 1165 - , , , Sweden
Wife Brigida Haraldsdotter
AKA: Birgit
Born: 1128 - , , , Norway
Christened:
Died: After 1202 - Risaberga kloster, Lekeberg, Skåne län, Sweden
Buried:
Father: Kong Harald Magnusson Gille
Mother:
Children
1 F Kristina Birgersdotter
Born: 1170 - , , , Sweden
Christened:
Died: 1210 - , , Östergötlands län, Sweden
Buried:
Spouse: Stormann Filip Erikson
Marr: Cir 1190 - , , , Sweden
General Notes: Wife - Brigida Haraldsdotter
Faren var den norske kongen Harald 4 Gille (død 1136), moren ukjent. Gift 1) med den svenske jarlen Karl Sunesson (nevnt 1137); 2) med den svenske tronkreveren Magnus Henriksson (død 1161), sønn av den danske kongeætlingen Henrik Skadelår og Ingerid Ragnvaldsdatter (senere Harald Gilles dronning); 3) etter 1161 med den svenske jarlen Birger Bengtsson Brosa (død 1202).
Brigidas ekteskapshistorie illustrerer et vanlig trekk i 1100-tallets nordiske politikk, preget som den var av tronstrid i alle de tre kongerikene: Kvinner av kongsætt ble giftet bort som ledd i politiske allianser på tvers av landegrensene, og som hustruer og mødre kom de selv til å stå sentralt i tidens politikk.
Brigidas mor er ikke navngitt i kildene, men kan ha vært Tora Gudmundsdatter, kong Haralds Gilles faste frille gjennom flere år og mor til kong Sigurd Munn. Selv var Brigida neppe født før etter 1130 og ikke i noe fall før Harald kom til Norge i siste del av 1120-årene.
Ifølge den norrøne sagatradisjonen (Morkinskinna, Heimskringla) var Brigidas første ektemann den svenske kongen Inge Halstensson, men dette er kronologisk umulig i og med at Inge senest døde omkring 1130 og Brigida ikke var eldre enn at hun kunne få sju barn etter 1161. Derimot er det muligens rett at hun var den svenske jarlen Karl Sunessons hustru før hun mer sikkert ektet den danske kongeætlingen Magnus Henriksson, som krevde tronen i Sverige i 1150-årene og erobret den 1160. Etter Magnus' fall 1161 ble Brigida gift med den mektige svenske jarlen Birger Bengtsson Brosa, kong Knut Erikssons høyre hånd. Med ham fikk hun fire sønner og tre døtre. Datteren Ingegjerd ble senere gift med den svenske kongen Sverker 2.
1174 søkte den norske tronkreveren Øystein Møyla til Birger jarl og Brigida i Östergötland fordi han som angivelig sønn av kong Øystein, Harald Gilles sønn, regnet henne som sin farsøster. Han fikk noen menn og godt med penger av Birger jarl for å ta opp kampen mot kong Magnus Erlingsson i Norge.
Da Sverre, som kalte seg sønn av kong Sigurd Munn, kom øst over havet fra Færøyene 1176, søkte også han å utnytte det angivelige slektskapet med Brigida, men hun og ektemannen ville ikke støtte noen annen norsk tronkrever enn Øystein Møyla. Etter Øysteins fall 1177 endret dette seg. Da restene av birkebeinflokken nå søkte over grensen til Sverige, rådde Birger jarl til at de skulle ta Sverre til ny leder og kongsemne, og dette ble fulgt opp av et brev fra kong Knut og Birger til Sverre, der de lovte ham og birkebeinene støtte i kampen for den norske tronen. Støtten fra Sverige ble avgjørende for Sverres fremgang, og forklarer at Birger og Brigidas sønn Filippus gikk i Sverres tjeneste og døde som hans jarl i 1200.
Det var åpenbare politiske grunner til at Øystein Møyla og Sverre fikk svensk støtte. Deres motstander, kong Magnus Erlingsson, var alliert med den danske kong Valdemar 1, som også stilte seg bak den rivaliserende sverkerske kongeætten i Sverige. Dette gav kong Knut Eriksson og hans jarl interesse av å hjelpe frem rivaliserende norske tronkrevere. Brigida ble på grunn av sine slektskapsforhold utnyttet som kontaktpunkt fra begge sider, men samtidig aner vi at hun selv, som kongsdatter og ektefelle til to eller tre politisk ledende menn, hadde ervervet en posisjon som gav politisk innflytelse.
Brigida overlevde Birger jarl og døde selv i Riseberga kloster i Närke, som Birger hadde grunnlagt. Dødsdagen var ifølge Lund domkirkes gavebok 22. oktober, men vi kjenner ikke dødsåret
Husband Brynjulf Bengtson
Born: Cir 1245 - , , Västra Götaland, Sweden
Christened:
Died: 1313 - , , Västra Götaland, Sweden
Buried:
Father: Lagmann Bengt Hafridson
Mother:
Marriage:
Wife
Born:
Christened:
Died:
Buried:
Children
1 M Lagmann Algot Brynjulfson
Born: Cir 1270 - , , Västra Götaland, Sweden
Christened:
Died: 1332 - , , Västra Götaland, Sweden
Buried:
General Notes: Husband - Brynjulf Bengtson
Bryniolf Bengtsson (son av Bengt Hafridsson, tab. 2). Nämnes som levande endast 1310 och var död 1315. - Var 1310 gift med Ingegärd Svantepolksdotter, dotter av riddaren, riksrådet och östgötalagmannen Svanlepolk Knutsson (Svantepolk Knutssons ätt) i äktenskap med Bengta Sunadotter (Folkungaätten ). Ingegärd gifte senast 1315 om sig med riddaren Mats Törnesson (Hjorthorn, Törne Matssons ätt ), vilken levde ännu 1316, men efter vilken hon var änka 1318, hade som sätesgård Händelö i S:t Johannes sn i Lösings hd i Östergötland och levde ännu 1322.
Barn:
1) Birgitta Bryniolf sdotter. Blev före 30.5 1322 gift med lagmannen och riksrådet, sedermera drotsen och riddaren Gregers Magnusson (Folkungaättens oäkta gren ), som troligen stupade omkr. 1350. Då hon redan 1326, året före Gregers Magnussons riddardubbning, bär frutitel, har hon troligen tidigare varit gift med en till namnet okänd riddare. Fru Birgitta inträdde 1351 i S:ta Klara kloster i Stockholm och delade därvid byn Säva i Balingsta och Gryta snr i Hagunda hd i Uppland mellan detta och Sko kloster, det enda av hennes jordinnehav som är känt. Hon levde ännu 23.1 1367.
2) En dotter. Dog senast 1333 och hade senast 1322 blivit gift med sedermera lagmannen i Västergötland Algot Bengtsson (Algotssonernas ätt ), som dog något av åren 1358-1361.
3) Knut Bryniolfsson. Uppträder tidigast 1322. Var troligen marsk 1331. Levde ännu 7.1.1333 men dog barnlös redan samma år.
4) Algot Bryniolfsson, 1322-1333. Se tab. 4.
5) Katarina Bryniolf sdotter. Uppträder tidigast 1329, ägde jord i Södra Vedbo hd i Småland samt upprättade 1338 sitt testamente och valde gravplats i Vreta kloster. Hon blev något av åren 1334-1338 gift med riddaren Ulf Håkansson, som tidigare varit gift med Bengta Håkansdotter och efter Katarinas död gifte om sig först med en till namnet okänd kvinna, sedan med en Gunhild och senast 1355 med Katarina Knutsdotter (? ginbalk) samt dog något av åren 1366-1369
Husband Lagmann Magnus Bengtson Lejon
Born: 1205 - , , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 1263 - , , Östergötlands län, Sweden
Buried:
Father: Bengt Magnusson Folkunga
Mother:
Marriage: Cir 1235 - , , Östergötlands län, Sweden 17551
Wife Ragnhild Karlsdotter
Born: Cir 1210
Christened:
Died: 1262 - , , Östergötlands län, Sweden
Buried:
Children
1 M Riksråd Bengt Magnusson Folkunga
Born: 1238 - , , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 1294 - , , Östergötlands län, Sweden
Buried:
2 F Ulfhild Magnusdotter
Born: Cir 1240 - , , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 1291 - , , Östergötlands län, Sweden
Buried:
Husband Magnus Bengtson Minnskjold
Born: Cir 1150 - Bjälbo, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 1210 - Bjälbo, , Östergötlands län, Sweden
Buried:
Father: Jarl Bengt Folkeson Snivel
Mother: Ulfhilde Bjørnsdotter
Marriage: - , , , Sweden 17551
Other Spouse: Ingrid Ylva Sunesdotter - Cir 1185 - , , , Sweden
Wife
Born:
Christened:
Died:
Buried:
Children
1 M Eskild Magnusson Folkunge
Born: Cir 1175 - Bjälbo, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 1228 - , , Västra Götaland, Sweden
Buried:
Spouse: Kristina Nikolausdotter
Marr: Cir 1200 - , , , Sweden
2 F Kristina Hafrid Magnusdotter 17552
Born: Cir 1180 - Bjälbo, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 1225 - Boberg, , Östergötlands län, Sweden
Buried:
Spouse: Sigtrygg Bengtson Boberg
Marr: Cir 1200 - , , , Denmark
Husband Magnus Bengtson Minnskjold
Born: Cir 1150 - Bjälbo, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 1210 - Bjälbo, , Östergötlands län, Sweden
Buried:
Father: Jarl Bengt Folkeson Snivel
Mother: Ulfhilde Bjørnsdotter
Marriage: Cir 1185 - , , , Sweden
Wife Ingrid Ylva Sunesdotter
Born: Cir 1165 - , , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 1251 - , , , Sweden
Buried:
Children
1 M Bengt Magnusson Folkunga
Born: Cir 1185 - Bjälbo, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 1. apr 1237 - Strömsnäs, , Jämtlands län, Sweden
Buried:
2 M Jarl Birger Magnusson Folkunga
Born: Cir 1210 - Bjälbo, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 11. oct 1266 - Varnhem, , Västra Götaland, Sweden
Buried:
General Notes: Wife - Ingrid Ylva Sunesdotter
Vanligen antages hon som dotter till en Sune Sik som skall ha varit son av Sverker den äldre. Magnus Minnesköld knöt i så fall genom sitt andra gifte en viktig dynastisk förbindelse, då han äktade Ingrid Ylva, sondotter till kung Sverker d.ä. (mördad 1156).
I detta äktenskap föddes sonen Birger. Ingrid Ylva var mor till Birger Jarl och änka efter Magnus Minnesköld \endash hon var Bjälbosläktens ättemor. Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Därför säger traditionen att hennes döda kropp blev inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka. Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Ingrid Ylva bodde i också Skänninge och efter att maken stupat i slaget vid Gestilren 1210 gifte hon, vad vi vet, inte om sig utan dog som änka ca 1251.
Om Bjälbo Skulle man vilja sätta fingret på Sveriges mest centrala och betydelsefulla punkt och finna dess bultande historiska och politiska hjärtslags ursprung så skulle man kunna peka på Bjälbo. Innan Sverige liknade det rike vi känner idag stod makten mellan fyra släkter med ursprung i det bördiga Östergötland och Västergötland: Eriksätten, Stenkilska ätten, Sverkerätten samt Bjälboätten från Bjälbo, senare kallad Folkungaätten med t ex Magnus Ladulås och hans söner Birger, Erik och Valdemar; kända från Håtunaleken och Nyköpings gästabud. I Bjälbo föddes i början på 1200-talet Bjälboättens störste historiska person, Magnus Ladulås far, riksjarlen Birger Jarl som gjorde fred och enade Sverige och anlade Stockholm. Man kan säga att här stod Sveriges vagga, fyra stycken för att vara precis, Bjälboättens fyra kungar banade allesammans vägen för nationalstaten Sverige och de blev också kungar över Norge och Danmark. Som folkungarnas stamgods var Bjälbo rikets förnämaste kungaresidens. Stenkyrkan byggdes på 1100-talets första hälft och ingick som en del i Bjälboättens stamgård och huvudgård Bjälbo.
Det stora mäktiga kyrktornet med sina många kamrar och rum har länge konfunderat forskarna. Med en ny dendrokronologisk mätning har tornet kunnat dateras till strax efter 1220. Det pekar alltså på att det var den då 10-årige Birger Jarls mamma Ingrid Ylva som lät bygga det. Ingrid Ylva blev änka vid tiden för Birger Jarls födelse. Därmed blev hon familjens överhuvud och kunde fortsätta sin döde mans arbete. I laglig mening hade änkor samma möjligheter och befogenheter som män vilket förklarar varför det så ofta är kvinnor som träder fram som grundare av kyrkor och stora jordägar under medeltiden. I traditionen har bevarats att Ingrid Ylva skänkt den stora klockan till kyrkan år 1240 och den kallas förstås för Ingrid Ylvas klocka; en klocka som fortfarande ringer i Bjälbo kyrka.
Av huvudgårdens förnäma boningshus finns inga synliga rester kvar över mark men sannolikt låg byggnaderna omedelbart väster om kyrkan. Runt kyrkan och gården växte under 1200-talet upp en by med inte mindre än 14 gårdar. Av det medeltida godskomplexet i Bjälbo kvarstår idag det mäktiga kyrktornet uppfört i början av 1200-talet. Detta torn är unikt i svensk byggnadskonst. Tornrummet användes som tillfällig tillflyktsort när stridande ätter tävlade om makten i landet. Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bodde i tornet och dendrodateringen visar att hon byggde det..
--------------------
Sägnerna om henne tillhöra ett gammalt folkungagods, Bjälbo, detsamma där vi såg konung Knut Eriksson vinna sin blodiga seger över de sverkerska prinsarna. Bjälbo Jarlasäte tror man har legat väster om Bjälbo kyrka, vilken själv är så gammal, att hennes ålder väl hinner upp till dessa tider.
Man har väster om kyrkan funnit en stengrund som man tror tillhöra gamla Bjälbo gård. Flera namn på gårdar i trakten anses även stamma från det forna jarlasätet. Så skall jarlens hirdmän eller hovmän ha haft sin boning där nu Hofgården ligger, jarlens fogde bott på Fogdegården, och Blockhusgården har sitt namn av en forntida befästning eller ett blockhus. Rusthållet Trädgården skall ligga där fordom slottsträdgården låg.
Ingrid Ylvas kamrar är belägna i själva tornet till den gamla kyrkan, vars tjocka gråstensmurar vittnar om hennes höga ålder, på samma gång som tornet, vilket har 6 1/2 alnar tjocka murar och är uppfört av huggen kalksten till samma bredd som kyrkan. De nämnda kamrarna ligga i tornet, den ena ovanom den andra. Sägnen förmäler, att Ingrid Ylva under ofredstider dragit sig undan till dessa tornrum (men nyarer forskning visar alltså att hon också byggt dem). Ännu år 1669 skulle i dessa rum funnits kvar av Ingrid Ylvas husgeråd.
Fru Ingrid skall vidare - förmäler sägnen - ha varit begåvad med en stor spådomsanda och ibland annat fällt det yttrandet om sin ätt, >att så länge hennes hufvud stod upprätt, skulle ätten icke dö ut>. Det var på sitt yttersta hon hade detta yttrande, och hon var då mäkta gammal. Emellertid - så förmäles det - skall hon efter sin död blivit inmurad i upprätt ställning uti en pelare i sakristian, för att sålunda förekomma ättens utgång. I en fyrkantig murad stenpelare till höger om dörren i sakristian trodde man Ingrid vara inmurad, tills man i förra århundradet (1700-talet) fann sig därutinnan bedragen. Kyrkan skulle nämligen då till en del ombyggas, och då därvid sakristian revs fann man intet tecken till någon ihålig pelare, icke heller till någon inmurad kropp.
Det är dock sönernas minne som fört med sig till sena eftervärlden Magnus Minniskölds och Ingrid Ylvas. Tvenne av dem är utan gensägelse sin samtids och yppersta män. Om den yngre av dessa få vi under det närmast följande ge konungen tillräckligt tillfälle att tala.
Husband Sigtrygg Bengtson Boberg
Born: Cir 1180 - Nydala, , Jönköpings län, Sweden
Christened:
Died: 1252 - Boberg, , Östergötlands län, Sweden
Buried:
Marriage: Cir 1200 - , , , Denmark
Wife Kristina Hafrid Magnusdotter 17552
Born: Cir 1180 - Bjälbo, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: 1225 - Boberg, , Östergötlands län, Sweden
Buried:
Father: Magnus Bengtson Minnskjold
Mother:
Children
1 F Hafrid Siggtryggsdotter
Born: Cir 1200 - Boberg, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: After 1286 - Boberg, , Östergötlands län, Sweden
Buried:
2 M Jarl Karl Sigtryggson Døve
Born: Cir 1220 - Boberg, , Östergötlands län, Sweden
Christened:
Died: Cir 1253 - Hornsö, , Kalmar län, Sweden
Buried:
Spouse: Helena Margareta Pedersdotter
Marr: Cir 1246 - Vinnerstad, , Östergötlands län, Sweden
General Notes: Husband - Sigtrygg Bengtson Boberg
Sigtrygg Bengtsson, son till Bengt Matsson (Boberg) som endast är nämnd 1219 då han redan var död, modern okänd. Samma år sigillerar Sigtrygg och hans bror Lars ett brev och deras vapensköld blir därmed det äldsta i sigill bevarade med en urskiljbar sköldteckning.
Sigtrygg var gift två gånger, andra gången med en dotter till Magnus Minnisköld (Hon var halvsyster till Birger jarl)
Nämndes 1219. Är troligen identisk med den "Sistrug", som nämnes död i ett påvebrev 22 oktober 1252. Sigill: en fransk lilja mellan två hjorthorn. Var antagligen gift två gånger, andra gången med en halvsyster till Birger jarl. Genom detta supponerade äktenskap kan förklaras, att vissa ättlingar till Sigtrygg i sitt vapen förde lejon utan balkar. (ÄSF s 22, 23, 24, 89, 116, 164). Det äldsta i behåll varande svenska adliga vapnet är Sigtrygg Bengtssons: en lilja emellan två hjorthorn,
Boberg, konventionell benämning på svensk högfrälseätt grundad på att flera av ättens medlemmar själva använt binamnet Boberg. Släkten är känd sedan 1100-talet, den dog ut på manssidan redan före 1350.
Namnet kommer troligen av gården Boberga, Dingtuna socken, Tuhundra härad, i Västmanland vilken har ägts av åtminstone två generationer Boberg. Släkten har också ägt en gård i Viby i samma socken. Peder Månsson Utter framkastade hypotesen att binamnet skulle vara taget efter byn Boberg i Fornåsa socken i Bobergs härad i nuvarande Motala kommun, Östergötland. Ingen bevisning till stöd för Utters hypotes har dock kunnat hittas i medeltida källor.
De tidigaste kända representanterna för släkten är två riddare som nämns i ett av kung Johan Sverkersson 1219 utfärdat brev, nämligen Mats och hans son Bengt Matsson. Båda var då redan döda och ingen av dem kallades Boberg. Om Mats vet man att han varit tvungen att överlämna ett fiske i Småland som sakfallsgods till kung Knut Eriksson. Tre av Bengts söner levde 1219: Peter, Lars och Sigtrygg Bengtsson (Boberg). Släkten utdog på manssidan redan före 1350.
Släkten hade betydande besittningar i Värmland. Vid arkeologiska utgrävningar av Saxholmens borg i Ölme har man hittat ett dräktspänne med ättens vapenbild (en fransk lilja mellan två hjorthorn
Husband Tord Trondson Benkestokk 17553
Born: Cir 1525 - Meløy, Meløy, Nordland, Norway
Christened:
Died: 13. sep 1587 - Jordanger, Breim, Sogn og Fjordane, Norway 17554
Buried:
Father: Trond Toreson Benkestokk
Mother: Anna Ivarsdotter
Marriage: - Breim kyrkje, Breim, Sogn og Fjordane, Norway 17554,17555
Wife Jensdotter 17556
Born:
Christened:
Died: - Jordanger, Breim, Sogn og Fjordane, Norway
Buried:
Children
1 F Brynhild Tordsdotter 17557
AKA: Brynhild Benkestokk
Born: Cir 1570 - Jordanger, Breim, Sogn og Fjordane, Norway
Christened:
Died: Cir 1639 - Landvik, Landvik, Aust-Agder, Norway 17558
Buried:
Spouse: Hans Olson Teiste 17553
Marr: Cir 1590 - Vanse kyrkje, Lista, Vest-Agder, Norway 17559
Spouse: Nils Friis
Marr: Cir 1625 - Vanse kyrkje, Lista, Vest-Agder, Norway 17560
2 M Trond Toreson Benkestokk
Born: - Jordanger, Breim, Sogn og Fjordane, Norway
Christened:
Died: Cir 1624 - Hananger, Lista, Vest-Agder, Norway
Buried:
Spouse: Anna Teiste
Marr: Vanse kyrkje, Lista, Vest-Agder, Norway
3 F Anna Tordsdotter
AKA: Anna Benkestokk
Born: - Jordanger, Breim, Sogn og Fjordane, Norway
Christened:
Died: Cir 1606 - , Stavanger, Rogaland, Norway
Buried:
Spouse: Jon Kristenson Gran
Marr: Breim kyrkje, Breim, Sogn og Fjordane, Norway
General Notes: Husband - Tord Trondson Benkestokk
Tord Trondson var yngste sonen til Trond Benkestok. I 1570 vart det halde skifte etter foreldra, og Tord fekk Ølfernes. Tord var lagmann i Steigen og vert kalla Tord Benkestokk til Jordanger. Han hadde sonen Trond Benkestokk til Jordanger og Hananger og ei dotter Brynhild som var gift med Hans Teiste. Det vert i Stavanger Borgerbok nemnt ei Anna Tordsdotter Benkestokk som skal vere dotter til Tord. I følgje borgarboka for Stavanger var kona til Tord dotter til ein Jens.
Sjå også: Rogaland Historie- og ættesogelag 1958 side 51. 17554,17555
Husband Tord Trondson Benkestokk 17561
Born: Cir 1425 - Hananger, Lista, Vest-Agder, Norway
Christened:
Died: 1505 - Haraldseid, Skjold, Rogaland, Norway
Buried:
Father: Trond Toreson Benkestokk 17562
Mother: Ingeborg Smør 8240
Marriage:
Wife
Born:
Christened:
Died:
Buried:
Children
1 M Trond Toreson Benkestokk
Born: Cir 1470 - Haraldseid, Skjold, Rogaland, Norway
Christened:
Died: 14. feb 1558 - , Bergen, Hordaland, Norway 17555
Buried:
Spouse: Anna Ivarsdotter
Marr: Cir 1520 - Kvinnherad kyrkje, Kvinnherad, Hordaland, Norway 17563
General Notes: Husband - Tord Trondson Benkestokk
Tor (Tord) Trondson Benkestokk til Haraldseid var gift med ei Sigrid Urup. Dei hadde sonen Trond Benkestokk til Meløy og Jordanger.
Ut frå informasjon på Internett finn ein denne informasjonen (med henvisning til W. Brandt: Slegten Benkestok i Norsk Slekthistorisk Tidsskrift bind 3 side 290-92):
Tord (Torleif) Trondson Benkestok i tida 1450-1505. Brandt kaller han Tord, Tord (Torleif) sin setegård var i følge Brandt, Haraldseid i Skjold prestegjeld i Ryfylke. Han var kan hende fogd i Ryfylke. Tord var kan hende gift med Adelus (Adelia) Eriksdotter dotter til herr Erik Andersson i Fet (i Hafslo i Sogn), (ikring 1471) og hustru Margrethe Iversdotter. Margrethe var vissnok dotter til fru Kristin Toraldedotter (Hvit) (Aspa), dotter til herr Toralde Sigurdson (Hvit) (Aspa) og andre hustru Adelus Erlingsdotter (døydde etter 1437). Brandt skriv derimot Tord si kone til å vere ei Sigrid Urup eller Anne Bosdotter Flemming, som då kan vere dotter til herr Bo Flemming på Nesøien. Tord hadde barna: Fru Sigrid Benkestok, Peder (Peter) Benkestok og herr Trond Benkestok.
I Skjold bygdebok under Haraldseid er det skrive at Torleif Benkestok var gift med Adelus Eriksdotter Kruckow. "Torleiv Benkestok til Haraldseid" hadde garden som adeleg setegard. Det må ha vore på 1400-talet. 17555
Husband Tore Benkestokk
Born: Cir 1346 - Gard, Finnøy, Rogaland, Norway
Christened:
Died: - Gard, Finnøy, Rogaland, Norway
Buried:
Marriage:
Wife
Born:
Christened:
Died:
Buried:
Children
1 M Tore Toreson Benkestokk
Born: 1373 - Gard, Finnøy, Rogaland, Norway 17564
Christened:
Died: - Gard, Finnøy, Rogaland, Norway
Buried:
2 M Lagmann Gard Toreson Gard 17565
Born: 1373 - Gard, Finnøy, Rogaland, Norway 17566
Christened:
Died: After 1423 - Gard, Finnøy, Rogaland, Norway
Buried:
Spouse: Ramborg Knudsdotter Lejon
Marr: Cir 1400 17566
General Notes: Husband - Tore Benkestokk
TORE-ÆTTA på Sør-Talgje.
Då Ogmund Finnson fekk Isse-Talgje-godset, var Tore-ætta buande på Talgje. Ein veit ikkje om lagmann Gard Toreson var første mann av ætta si på denne garden, eller om far hans, Tore, òg hadde budd der.
Tore var ættefar til ætta Benkestokk og til Lagmannsætta på Talgje. Ein veit ikkje kor han var frå, men han må ha høyrt til "storfolk" sidan sonen Gard vart lagmann. I G. Munthe sine "Heraldiske-historiske Optegnelser" i "Samlinger til Det Norske Folks Sprog og Historie" skriv Munthe om ætta Benkestokk som "skrives til Talge (Talgø i Finnø Præstegjeld i Ryfylke), hvilken Gaard han formodentlig først har kjøbt efter hr. Olaf Nilssøns Død i 1455." "Thord Bænkstok" kan vere ein adelsmann i Ryfylke, og namnet "Strond" kan både tyde at han budde i "Strond" kyrkjesokn i Ryfylke eller i Strond i Ranrik(?) og at godset låg i "Strond" på ein av desse stadane. Gods i "Strond" kan ein adelsmann i Ryfylke ha fått med kona si eller mor si eller andre som høyrde heime i Ranrike. Namnet Gard som me finn så tidleg som i 1519 spreidd over Rogaland, skulle vere eit godt prov på at Lagmannsætta med namnet gard må ha eldgamle røter i Rogaland, og såleis slett ikkje treng vere frå Ranrike. Men denne Tord Benkestokk som ein finn i ranrike var ein interessant herre, noko av "ein tankekross".
I Dipl. Norv. IV nr. 421 finn ein eit forvitneleg brev frå Ryfylke i 1361. Der vert det nemnt ein Tore frå Ims i Høle skipreide som var gift med ei Steinvor Eiriksdotter. Dette særs sjeldne kvinnenamnet saman med mannsnamnet Tore på ein gard der ein seinare finn buande lensmannsætta med namnet Israel kan ha samanheng med ættefaren Tore. Kvinnenamnet Steinvor finn ein att på 1600-talet i ætta på UnderBerge og i nokre få andre ætter i næraste grannelaget. I brevet frå 1361 vert det nemnt namnet Øystein som ein òg finn att i Gard Toreson-ætta i 1450, då dei selde godset i Talgje til riddaren Olav Nilsson. Namnet Halvar som òg vert nemnt i brevet, finn ein òg i ætta på UnderBerge og på dei underliggande gardane. Den Halvar Eirikson på Helgøy som vert nemnt, var vel ein bror til kona hans Tore på Ims. Garden Helgøy låg i "Siorn" skipreide på same vis som Sør-Talgje.
Brevet slik det står i diplomateriet var:
"Fire Mænd kundgjøre, at Thorer paa ims, hans Hustru og Søn solgte til Halvard Eiriksøn paa helgøen (Sjernarøy sokn) en Del af Gaarden Ystebø paa Vennestrand i jalsa Skiprede (Ryfylke), samt stadfæstede sønne Eystein Salg af en anden del af samme Gaard. Efter Orig.p. Perg i Bergens Museum. levning af 1ste Segl. .....".
Brevet vert datert 26.05.1361 på Helgøy. Tore på Ims vert i dette brevet kalla "Tore Bonde", men han hadde segl som han sette for brevet. Ein vil vel aldri få vita med vissa om denne Tore på Ims var ættefaren til Lagmansætta. 17564